October 22, 2009

АНУ-ын бүртгэлийг бишрэхүй

Би сургуулийнхаа дотуур байранд амьдардаг л даа. Манай өрөөний залууг Ван Жунь Жунь гэдэг. Газрын эдийн засгийн (land economics) чиглэлээр магистрын хөтөлбөрт суралцдаг энгийн нэгэн Тайвань залуу. Үзсэн харснаараа маниас нэг их гавихгүй /үгүйдээ л тэгж найдахаас, тогоон дотроо тэмцэлдэх ч яамай, хажуу тогооныхонтойгоо бол хадралцана шүү/ Гэхдээ ч манийгаа бодох нь АНУ-ын очоод ажиллаад үзчихсэн “их эр ээ”. Хальт хадуураадахад work and travel гэдэг эд нь ч бас бүтэх хүндээ бүтдэг л эд бололтой юм, манай хүн үүгээр явчихсан гэхийг бодоход. Манай залуучууд ч гэсэн оролдоод байвал ...
Жунь Жунь 2007 оны зун ажилласан бөгөөд ажлаа дуусаад цалингаа ч авч, нутаг ч буцаж. Мөн энэ хугацаандаа АНУ-д орлогын албан татвар ч бас төлөөд амжиж. Гэхдээ хуулиараа гадны иргэн АНУ-д ажилласныхаа төлөө татвар төлдөггүй юм байна. Тэгээд хөөцөлдсөний эцэст нөхөн олговроо ч олж авч.
Нөхөн олговор нь 2008 оны 4 сард ирсэн ч тэр дунд нь нилээн хөглөөд амжив. Хятад, Тайвань хоёрыг хоёр ондоо улс гэдгийг мэддэггүй АНУ-ын төрийн албан хаагчаас болж хэд хэдэн захидал илгээж сануулан барьсны эцэст мөнгөө олж авлаа. Яг энэ үеэр өмнө нь манай хүнд хаяглан Хятад руу явуулсан байсан мөнгө “төөрсөөр төөрсөөр төрлөө олж”, эзэндээ ирэв. Мэл гайхаж цэл хөхөрсөн ч авч л орхиж. Ингээд нэг дор авах ёстой хэмжээнээс хоёр дахин их мөнгө авчихав.
Түүх ч бараг мартагдаж байтал 2010 он, нэгэн сайхан өдөр захидал ирэв ээ. Department of Treasury, Internal Service Revenue хэмээх газраас. Жунь Жунь Та авах ёстой хэмжээнээсээ даруй хоёр дахин ихийг авсан байна, илүү авсан мөнгөө буцааж төлнө үү “шуналын тулмаа” гэх. Энэ мөнгөө төлөх ч яамай, ах нар бүр хүү тооцчихож. Даварчихсан байгаа биз. Би тэгээд хэлсэн юм, чи нэгийг л авсан гээд гүрийвэл яадаг юм гэж. Арай нэг Монгол ухаан гаргах гэж байгаа царай нь тэр. Тэгсэн авсан хоёр баримтан дээр хоёулан дээр нь гарын үсэг зурсан мэдээллээ оруулсан баримтыг нь хувилаад хавсаргачихаж. /гэмт үйлдэлтэнд гишгэх газаргүй ;) / Тэгээд төлж барьж тусална уу ч гээгүй, бидний буруу ч гэж уучлал гуйсан юм алга. Та авчихсан байна, буцааж төл гэсэн байх юм. Би тэгэхээр нь төлөхгүй бол яадаг юм гэв ээ. Тэгээд бодоод байх нь ээ, төлөхгүй бол дараагийн удаа АНУ-ын хилээр давах даваанд нь энэ бүх л баримт нь манай хүнийг хүлээж байна л даа. Та 2007 онд тэгсэн юм байна. 2010 онд танд мэдэгдэл/шаардах бичиг/ хүргүүлсэн байна. Төлөөгүй байна. Өрийн чинь хүү нэмэгдээд тэд /дийлдэшгүй эд болсон байна биз, мөнгөний хүү эд нар чинь он цаг өнгөрөх тусам замбараагүй өсдөг биздээ / болчихсон байна. Төлнө үү гэх байх л даа. Төлөхгүй гэвэл бас нэг албадан юм байж л таараа. Америкууд л болсон хойно байж л таараа. Төлөөд орж байвал ч бас яамай, ах нар төлүүлчихээд оруулахгүй ч байж магад.
Ямартай ч манай хүн төлөхөөр л болж дууссан л даа. Харин төлбөрөө хаана ямар хаягт шилжүүлэх дээр тээнэгэлзчихэж, арга ч үгүй, учир нь тэнд 5,6 хуудас материал байна. Худалч хүнд хуудас болгон дээрээ мөнгөө нэхсэн хирнээ бүгдээрээ ондоо шуудангийн хаягтай юм. Тэгээд и-мэйл алга. Холбогдох утас руу нь ярьж тодруулах хэрэг гарав. Манай хүн өөрөө ярихаасаа эмээгээд /миний англи хэл ч маруухан л даа, гэхдээ манай хүнийх надаас маруухан болохоор/ намайг холбогдох алба руу нь яриулав. Утсаа авах хүн байсангүй автомат хариулагчид нь асуудлаа тайлбарлаад холбогдох имэйл хаяг, social security number аа /Нэг англи, нэг монголын хэлсэн нэг хятадын нэрийг сонсоод ойлгочихно гэж юу байх вэ. Тэгээд миний хэлсэн нэрээр хэн гэдгийг нь мэдэж чадахгүй бол тэр дугаараар нь хайгаад олог гээд/ орхиод гарлаа, хариу хүлээж байхаас. Утсанд нь орхисон voice message-ийг АНУ-ын төрийн алба “анхаардаг” эсэхийг бас үүгээр мэдээд авчихъя. Мөнгөө авах дээрээ юм болохоор аягүй л бол эргэж и-мэйл бичиж гайхшруулна л даа.
За бидний паян нэг иймэрхүү.
Ямартай ч АНУ-ын бүртгэлийн сүлжээ нь өөрсдийнхөө хүмүүсийг битгий хэл бүртгэж байна шүү, овоо муу гарууд юмаа, зүгээр ч нэг бүртгэхгүй өөртэй нь холбогдолтой асуудлаар тулган шаардлага хүргүүлэх хэмжээнд байна шүү. Хүчтэй юм аа гэсэн шүү юм бодож суув.
Бишрэх, зэвүүцэх хосолсон мэдрэмжтэй энэ бичлэгээ орууллаа.
Манайх ядаж өөрийн хүнээ үнэн зөв бүртгэдэг болчих юмсан даа. 300 сая хүн толлох гэж байгаа биш дээ, 3 хүрэхгүй сая хүн тоолох гэж байж ... Сонгуулийн үеэр “харьд сурахаар болон ажиллахаар одогсод, ум ма ни бад мэ хум, бурхан бологсод нь” 2, 2 жилийн зайтайгаар тэр л нэгэн сонгуулийн өдөр үлдэгсдээ эргэж тойроод байдаг биз дээ.

October 20, 2009

Ivenhoe deal opens door for Mongolia investment

Yamartai ch neg uye bodoh n Mongol gedeg uls baidag, niislel n Ulaanbaatar gedgiig humuus mer ser gadarlahtaigaa bolchihoj (humuus gedegt n bugdiig oruulaad ch yu gehev, Baruuniihan, yalanguya Europiinhon medeed baih shig baigaa yumaa. Enuuhend baidag Taiwanuud harin manai ulsiin tusgaar uls gedegt ergelzeed baidag n jaahan tiimerhuu l baidag yum, geed yaay gehev ednii tuuhiin tuhai bolovsroliin systemiig n negent oorchilj chadahgui hoino, iim tuuh zaalguulaad baigaa ard tumniih n haranhuig gaihaltai n bish) Wallstreet soninii ene odriin dugaar deer neg n Oyu Tolgoi toirson medee, nogoo n "scene by scene" films of Asia Pacific, kino odorlogiin tuhai surtalchilgaan deer Enetheg, Singapore, Japantai zeregtseed Mongol, Tovd (Tibet)-iin zurag hevlegdsen, 2 material garsan baih yum. Baga bagaar neegdeed l baina, uuniig sain hereg gej oilgoh n zov baih.

Ene Oyu Tolgoitoi holbogdson medeeg oruulj baigaagiin shaltgaan n gevel ene medeen deer garsan zarim neg helleguudiig unshaad gadarladag (tsaashilbal meddeg, bur ahsigladag) bolchih heregtei yum bolov uu, yalanguya businessiinhen, toriin ondor alban tushaaltanguud, bolon Mongol ulsiin "shine" ireeduin gerch n boloh zaluu uye n. Jishee n landmark agreement gej yu boloh, private equity fund, windfall tax ch gedeg yum uu. Shivj oruulsan tul jijig sajig aldaa baij magadgui baih, uuchilna buizaa.

Eh survalj: Wall Street Journal October 19, By Ellen Sheng

Hong Kong - Some foreign investors hope the sprawling desert country of Mongolia will become the next big resource story, following a landmark agreement with the government to develop one of the world's biggest copper-and-gold deposits.
Earlier this month, Mongolia's government signed a deal with Canada based Ivenhoe Mines Ltd. to develop the US4$ billion Oyu Tolgoi project, marking the countries first mining privatization. The deal, in which mining giant Rio Tinto PLC is also involved through an investment in Ivenhoe, helps clear up uncertainty regarding taxation and government involvement and lays the groundwork for more foreign investment.
Mongolia, a sparsely populated, landlocked country tucked between China and Russia, has some of the world's largest untapped reserves of coal, copper and other mineral commodities. At least 24 other resource deposit are waiting to be developed and privatized. It has an estimated 62,000 tons of uranium reserves - the world's 15th largest - and total coal reserves of about 100 billion tons. In all, the Mongolian government hopes to attract $25 billion in foreign investment in the mining sector over the next five years.
So far, political and regulatory uncertainties have kept Mongolia out of the global commodities boom. Concern about the potential damage mining could inflict on the environment has also spurred the public opposition to foreign investment in the past.
Negotiations with government regarding Oyu Tolgoi dragged on for six years but finally became serious earlier this year after the government announced it would scrap 68% windfall tax on sales of copper and gold. The government also classified terms under which it can take a stake, eliminated provisions for value-added tax and clarified some issues related to resource and water use. Under the deal, the government will own 34% stake in the mine.
Keeping close tabs on the Oyu Tolgoi project, global private equity firms such as Oaktree Capital Management LP, Franklin Templeton Investments and Carlyle Group LP have talked with Mongolian conglomerates looking to develop resources and infrastructure. Sovereign-wealth funds such as Singapore's Temasek Holding Pte. Ltd. and China Investment Corp. also have shown interest.
Temasek and private-equity firm Hopu Investment Management Co. in late 2007 invested in a combined $300 million in Hong KOng Lung Ming INvestment Holding Ltd., a firm that owns a majority stake in the operator of Mongolia's Eruu Gol iron-ore project.
CIC is also in talks to invest $300 million in Lung Ming, people familiar with the situation have said. Ivenhoe's chief executive said last month that several sovereign funds had expressed interest in investing in the company.
Global banks including Credit Suise Group and Deutsche Bank AG have provided development financing for resources companies such as Mongolia Energy Corp., Lung Ming and South Gobi Energy Resources LLC.

With Mongolia, investors now have a "really good opportunity of getting exposure to the mining sector and also to get into the China Resource play," said Mandar Jayawant, who is heading up Frontier Investment and Development Partners' Mongolia fund out of Ulaanbaatar. Frontier is raising what it believes is the first-ever Mongolia-focused private equity fund.
Frontier expects its first closing with $45 million from Korean and Japanese investors early next year and aims to raise $100 million.
"It is certainly almost impossible to exagerate Oyu Tolgoi's mltiolier effect", Christopher Wood, and analyst at CLSA Asia Pacific MArkets wrote in a recent report. "Mongolia has the potential to become the ultimate high-beta play for the investment story based on China's rapacious demand for resources."
Next up after Oyut Tolgoi is Tavan Tolgoi, a six billion-ton coal deposit, where potential investors including Brazil's Vale, Peabody Energy Corp., and Chinese companies have shown interest.
Hurdles remain along the way. As in other frontier markets, the country's legal system is a source of concern. And though Mongolia has major mining deposits, private equity firms can't easily invest large sums in them.
"The most obvious near term opportunties are for small to mid-sized private equity looking to invest US $10 million to US $30 million in a late stage exploration company that could list in Hong Kong or be sold to a strategic buyer," said Robert Lepsoe, an adviser to the Mongolian government who has been given the task of setting up a sovereign-wealth fund for the country.

October 18, 2009

How to conduct better presentation?

Harvard Business Review -iin negen dugaart herhen "sain" iltgeh ve sedevt 1 iim zuil garsan baina. Onoodriig hurtel delgets ruugee harj barag unshihchaa ayddag baisan mani met n unshaad ooriinhoo bolhi noir hurgesen baidliig oorchloh geed uzej l baina. Ta ch gesen oroldood uzeerei.

Strategies for Reducing Stage Fright:
1. Understand that your listeners want you to do well.
2. Believe you know more than your audience.
3. Familiarize yourself with the setting.
4. Get to know some of the audience before you speak.
5. Prepare your message; indeed, over prepare.
6. Imagine questions that might be asked.
7. Memorize the first and last minutes of your presentation.
8. Focus on the audience, not on yourself.
9. Never tell the audience you are nervous.
10. Talk positively about your presentation to yourself.
11. Turn your energy into something positive.
12. Be flexible and adaptive during your presentation.
13. Understand that no presentation is “that important.”
14. Remember that you are not a good judge of how nervous you appear.
15. Believe compliments on your presentation.
16. Think! Plan ahead to avoid problems.

October 12, 2009

Federal Reserves Ben Bernanke on the road

Manaid l buh alba n uls toriin alban tushaal bolchidogoos bish Ben Bernanke bol end USA-iin irgenii erh ashgiig hamgaalj tov banknii yeronhiilogchiin sentiid baigaa gedgee helj baih bogood ajlaa ch sain hiij baigaa shig haragdah yum. Sayhan l balarch baisan ediin zasag ovoo sergechihseniig bodohod. Gehdee ch sayiin zambaraagui songuuliin uyeiin uls torchdiin "buyanaar" inflyatsi n erchimtei nemegdsen manai ulsad Batsukh yeronhiilogchiin udirdlaag dor Mongol banknii bodlogo n zov baisnii huchind inflyatsaa barichih shig bolloo. Bayar hurgeye, yadaj ajlaa meddeg neg ch gesen baiguullaga baidag l yum shig baina.

Harin ene songuuliin uyeer ulsiin horongoor "naaddag"iig n l boliulchihmaar baigaa yumdaa. Heden hend ch hereggui hevlemel huudas, ner devshigchdiin songuuliin campaigned ajillahchaa aydsan heden hund (nogooteiguur nogoo hediigee "saasan", hetdee alban tushaal goridson ch gedeg yum uu) tur zuuriin orlogo, bas bus urgui zardal bolgood ulsiin mongoor naadchdag; Mon olon suudal avahiin tuld "munhag ardaa" moligodood tsalin uramshuulal ene ter nemj (nogooh n daanch inflyatsind diildeed bodit orlogo n nemegdehgui shahuu) sain neriig oloh gej ediin zasgaa nuraachihaa aydaad baigaa teneg yavdliig l zogsoochih yumsan daa.

Mr. Bernanke tegeed sayiin sanhuugiin hyamral, ANU-iin tov banknaas bolon zasgiin gazriin avch heregjuulj baigaa bodlogiin talaar humuusiin asuultand hariulj baina. Ediin zasag, sanhuu, business geltgui yer n macro ediin zasag bolon sanhuugiin zah zeeliig sonirhoj baigaa olon hund boginohon hugatsaand boditoi (end tendees baahan yum unshihchaa aydaad baigaa hirnee bagtsalj oilgoj chadaagui mani met shig yumnuudad ih dajgui sanagdsan tul) medeelel avchihaar sain yariltslaga bolson baina gej bodson bolohoor upload hiichihlee.

http://www.pbs.org/newshour/video/share.html?s=news01pa98

October 6, 2009

Global warming with Al Gore

Bi boddog bailaa l daa magadgui global warming geh zuil n sain baij magadgui gej. Uchir n global warming bolj dalain uurshilt nemegdseneer unah tunadasnii hemjee nemegdej tsoljilt yavagdaj bui manai ulsad heregtei yum bolov uu gej. Getel suuliin heden jiliin delhii dahind bolj baigaa baigaliin uzegdluudees ajiglaad baihad ene bur shal esregeeree, tunadas ih unadag gazruudad ulam nemegden uyer bolood, unadaggui gazruudad bur gan gachig bolj baigaagaar ilerch baigaa yum. Onoodor ene kinog uzej suugaad uuniihee hariultiig avlaa. Manai tsoljilt zereg asuudal n bas ch tanagtai baigaa yum baina. Tomoohon gazar nutag buhii tengis, nuur hurtel shirgechihsen baihad. Uneheer anhaarahgui baij bolmoorgui ed yum. Enetheg uls tsomiin erchim huchiig enhiin jurmaar ashiglah hotolbor heregjuulehees oor argagui bolsnoo sayhan medegdsen. Manai uls ch gesen tsomiinh n hangaltgui yumaa gehed renewable energy heregleh talaar anhaaral tavibal yaadag yum bol gej bodoj suuv.

"An inconvenient truth" doorh URL ees uzeerei.

http://zurvas.com/?p=3765